Det är mycket också på ett järnspett - säger ett gammalt talesätt om något som är mer komplicerat än vad det verkade vara från början!
Detta gäller även spik!

Det är inte så många år sedan som det fanns bara - spik. Långa spikar och korta spikar, små spikar och stora spikar, och spik för papper, panel och lister. Sedan var det inte så mycket annan spik. I vart fall inte för oss som bara är hemmasnickare.

Det var en gång för länge sedan då det var rätt enkelt att välja spik.
Nu är det något helt annorlunda att välja rätt spik! När man kommer till en modern "järnhandlare" för att köpa spik så möts man av ett sagolikt stort urval av olika sorters spikar.
När man då plockar åt sig någon sorts broschyr för att se vad man ska använda till altanen eller trädgårdsbodan man tänker bygga, så förefaller det till en början som man skulle behöva ta en "5-poängskurs i att välja spik" innan man har en liten chans att spika in rätt spik på rätt ställe. Tiden då man bara valde en lagom stor spik för att det "ska sitta ordentligt" är för länge sedan förbi.
Här kan du dock få lite modernt förhandstips om ditt spikval.

"Ni, som inte kommit Eder för"

"att söka medlemskap i Jokkmokks erkända sjukkassa göra vi härmed uppmärksam på det värdefulla skydd, som denna sjukkassa ger vid sjukdom och olycksfall. Att ingen har hälsan i sin hand är ett faktum, som icke kan bestridas. Medan Ni ännu är frisk och har möjligheter därtill bör Ni söka inträde i den erkända sjukkassan. Det är en klok och framsynt handling." Ovanstående är citat ur ett brev som Jokkmokks erkända sjukkassa sände 1943 till de som inte var anslutna. I brevet bifogades också broschyrer om kassan. Har vi en bättre eller sämre sjukkassa idag än när den firade 10-års jubileum för nästan 70 år sedan?

Släkten är värst

- Stackars man, sade läkaren till den ovanligt foglige patienten, kan ni ge mig någon anledning till er sinnessjukdom?

- Jo då, svarade patienten.

(en aktuell historia av en okänd med signaturen: JC.85)

En påse potatis

Den här beskrivningen av skolmatematikens utveckling i Österike, förefaller vara nästan en förebild för matematikutbildningen i den svenska skolan, eller också är det tvärt om.

Artikeln i den Österikiska tidningen är översatt av Bengt Löf förmodligen någon gång på 80-talet.